Igår publicerades vår artikel på DN Debatt. Olyckligtvis ändrade DN:s debattredaktör rubriken så att många fick en felaktig uppfattning av vår poäng. I det här inlägget vill jag svara på en av de vanligaste frågorna som jag diskuterat i sociala medier.

“Anser ni verkligen att evidensbaserad policy kan ersätta värderingar inom politiken? Förespråkar ni ett expertstyre?”

Svaret på dessa frågor är: NEJ.

Det finns inga “vetenskapliga värderingar”. Om det finns moraliska sanningar, så går de inte att härleda ur våra bästa vetenskapliga teorier.

Vad evidensbaserad policy handlar om är att klargöra vad som är mål och vad som är medel. Om vi är överens om att t ex privatiseringen av välfärdstjänsterna är blott ett medel för att uppnå ett mål (kvalité och kostnadseffektivitet), så skulle vi kunna överlåta det åt experter att bedöma hur välfärdstjänsterna ska utformas.

Problemet är att politiker ofta blandar ihop mål och medel. Politiker på vänsterkanten tycks tro att om välfärdstjänsterna återkommunaliserades så skulle det bli mycket bättre. Politiker på högerkanten tycks tro motsatsen. Oenigheten tycks skenbart handla om fakta, men handlar egentligen om värderingar: “hur bör ett gott samhälle se ut”. Jag menar att det är viktigt att klargöra detta för väljare och politiker, så att de som anser att hur välfärdstjänsterna levereras är en mindre viktig fråga än kvalitén med vilket de levereras, kan välja det parti som kan förhålla sig pragmatiskt till medlet och fokusera på målet.

Sammanfattningsvis: evidensbaserad policy handlar inte om expertstyre. Det handlar om att tvinga politiker att vara tydliga med skillnaden mellan mål och medel.

Skribent: Karim Jebari