Varför är inte politiken redan evidensbaserad?

Det tycks ganska självklart att politiken bör vara evidensbaserad, inte minst eftersom det faktum att den inte är det torde ha mycket stora kostnader, både i monetära termer, och i termer av dåliga utfall: barn som inte lär sig läsa ordentligt, patienter som inte får ordentlig vård, ökad brottslighet, etc. Dessutom är min gissning att de allra flesta väljare och politiker på en direkt fråga skulle hålla med om alla policies bör vara evidensbaserade. Hur kan det då komma sig att de inte är det? Låt mig diskutera tre möjliga orsaker.

Jag tror att en viktig orsak är den kraftiga fokuseringen på konflikter i politiken. Den gör att frågor där man har gemensamma intressen – som frågan om att alla policies bör vara evidensbaserade – kommer i skymundan. Detta är ett av flera viktiga skäl till varför vi borde satsa mer på att samarbeta i politiken, och mindre på att bekämpa varandra.

En annan orsak är att evidensbaserad policy är en tämligen abstrakt idé. I allmänhet torde vi reagera starkare på mer synliga och konkreta orsaker, än på osynliga och abstrakta orsaker. Inkompetenta rörmokare eller kirurger orsakar skada på ett mycket synligt och konkret sätt, vilket gör att vi vidtagit ordentliga åtgärder för att se till att alla rörmokare och kirurger är åtminstone någorlunda kompetenta. Det faktum att vi inte på ett effektivt sätt ser till att alla policies är evidensbaserade torde emellertid också leda till mycket stor skada, men den kausala kedjan från detta faktum till barn som inte lär sig läsa och patienter som inte får ordentlig vård är så krånglig och abstrakt att den inte uppammar samma känslor. Det bidrar till vår handfallenhet i denna fråga.

Ytterligare en orsak skulle kunna vara vår övertro på vår intuition. En lång rad psykologiska experiment har visat att människor tror sig ha bättre förståelse för olika problem än de faktiskt har. Detta lär gälla politiker och andra policymakare i lika hög grad som andra människor. Det torde göra att man underskattar vikten av att testa att de policyidéer man har fått faktiskt är kostnadseffektiva.

Det finns utan tvekan ytterligare orsaker utöver dessa tre. Psykologer har identifierat en myriad impulser som ger upphov till irrationella tankar och irrationellt beteende. Utöver dessa impulser har vi emellertid även förmågan till systematisk reflektion, med vars hjälp vi gradvis lyckats göra olika samhällsinstitutioner mer rationella. Det finns inga skäl att tro att denna förmåga inte på motsvarande sätt skulle kunna hjälpa oss att göra alla policies baserade på god evidens.

Skribent: Stefan Schubert

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *