Jag talade om evidensbaserad politik med demokratiminister Alice Bah Kuhnke (Mp) och riksdagsledamoten Barbro Westerholm (Fp) på Radiokorrespondenterna i P1. Samtalet leddes av Louise Epstein och Roger Wilson.

Samtalet var sansat och intressant i många stycken, även om Bah Kuhnke och Westerholm hade missförstått en del av vårt budskap. Jag rättade till några av dem, men två andra hann jag inte kommentera. Den ena är frågan om mål och medel, värderingar och fakta, ideologi och evidens. Här är alltså vår inställning – som vi flera gånger deklarerat – att man måste skilja tydligt mellan mål och medel. De politiska målen – jämlikhet, frihet, lycka, vad det nu är – uttalar vi oss inte om. Vårt intresse gäller istället medlen för att nå dessa mål. Dessa medel, menar vi, måste vara kostnadseffektiva och evidensbaserade. Såvitt jag förstår håller Westerholm och Bah Kuhnke helt med oss på den punkten. Däremot hade de alltså inte förstått vårt budskap.

Det andra missförståndet gäller det exempel jag tog upp angående att politikerna inte väljer att satsa på de mest samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekten (ett exempel vi även använde i vår DN Debatt-artikel). Mot detta invände Bah Kuhnke och Westerholm att man även måste beakta andra värden än samhälleskonomisk lönsamhet. Det håller vi naturligtvis med om (även om samhällsekonomisk lönsamhet är ett bredare begrepp än många tror). Den Ekonomisk Debatt-artikel exemplet var hämtat ur ger emellertid ett bra svar på denna invändning:

Flera tidigare svenska och internationella studier har funnit att kostnadseffektivitet har liten eller ingen betydelse för vilka investeringar som genomförs (Jansson och Nilsson 1989; Nilsson 1991; Odeck 1996, 2010; Fridstrøm och Elvik 1997; Nyborg 1998; Nellthorp och Mackie 2000). Med tanke på den betydelse som samhällsekonomisk lönsamhet tillmäts i retoriken är detta förvånande. Visserligen bör inte den beräknade samhällsekonomiska lönsamheten vara det enda kriteriet för valet av transportinvesteringar, eftersom det finns effekter och överväganden som inte ingår i kalkylen (som t ex effekter på kultur- och stadsmiljö samt överväganden som regionala och socioekonomiska fördelningseffekter). Men att många studier inte har funnit något samband mellan den samhällsekonomiska nyttan per investerad krona och sannolikheten att en investering genomförs är anmärkningsvärt.

Min fetstil.

Skribent: Stefan Schubert