Tänk på att när du försöker argumentera mot en tes, ska du koncentrera dig på de starkaste argumenten. Att du kan tillbakavisa svaga argument är ointressant. Det är främst styrkan hos motståndarsidans starkaste argument som avgör tesens hållbarhet.

Såsom vi skrev i vår introduktionspost, kan listorna naturligtvis också användas för att kolla huruvida man har prickat av alla motståndarsidans argument. Det är en av listornas viktigaste funktioner.

Tänk också på att det inte räcker med att de påståenden som görs i argumenten är sanna. Argumentet måste också vara relevant för tesen. Många argument låter rimliga men är i själva verket s k “red herrings” – de har inget med saken att göra.

Ett annat vanligt felslut är s k ad hominem-felslut. De riktar sig mot personen som kommer med argumentet ifråga, snarare än argumentet själv. Ad hominem-argument är förvisso inte alltid felaktiga – t ex kan det vara relevant att veta om de som argumenterar för en viss policy har ekonomiska intressen av den – men många av dem är det. Man ska definitivt vara på sin vakt när någon ger ad hominem-argument. En tes kan vara riktig trots att den försvaras av suspekta skäl.

Det finns även en lång rad andra logiska felslut som man bör hålla utkik efter (vi kommer förmodligen återkomma med fler poster om dem). Här är två listor på logiska felslut. Var extra noga när du går igenom argumenten som stöder den tes du själv tror på. Håller de verkligen, eller är de felslut? Vi lider nämligen av en rad biases som gör att vi är för generösa mot oss själva, och för njugga mot motståndaren, när vi debatterar. Din motståndare har förmodligen mer rätt än du tror! Var därför även öppen för att ändra åsikt om tesen när du läser argumenten för och emot.