Argument för och emot ett friskole- och skolvalsystem

Här följer en sammanfattning av de främst förekommande argumenten för och emot tesen om ett friskolesystem och ett valfrihetssystem. Friskolereformen innebär att även fristående huvudmän får tillåtelse att bedriva skola, så kallade friskolor. Dessa friskolor är finansierade av kommunen genom ett grundbelopp, kallad skolpeng. Friskolorna godkänns av Statens Skolinspektion. 

Valfrihetsreformen innebär att föräldrar får möjligheten att välja skola åt sina barn inom kommunen, både bland fristående och kommunala huvudmän. Friskolereformen och valfrihetsreformen kom under samma period i början av 1990-talet, likaså kommunaliseringen. Rätten att få välja skola och rätten att få driva en skola skulle konkurrensutsätta den kommunala skolan och föra ner makten över skolan närmare folket. Att reformerna ligger nära varandra syns tydligt i debatten. Av den anledningen har vi tagit med argument för och emot båda reformerna. Men  vi har dock valt att separera dem ned så att det blir tydligt vilka som hör till vilken reform. Vi vill också förtydliga att skiljelinjerna i debatten knappast går vid förbud eller inte förbud gentemot mot skolval och friskolor. Skiljelinjerna går snarare vid vilken utsträckning reformerna ska regleras. 

Notera att det faktum att vi listat ett argument inte innebär att vi anser att det är bra. Avsikten med listorna är att sammanfatta olika debatter i media, inte att utvärdera dem. För mer om hur listorna är uppbyggda, läs vår introduktionspost.

 

För

Friskolor 

1. Friskolor har höga resultat och påverkar dessutom resultaten i kommunala skolor positivt.

2. Friskolor är populära och föräldrarna är nöjda.

3. Friskolor bidrar med nytänkande och idéutveckling och således medverkar de till en mångfald av skolor.

Skolvalet 

4. Den sociala mobiliteten ökar när chansen att välja skola finns, vilket också leder till ökad integration.

5. Rätten att välja (och välja bort) en skola är viktig för individens möjligheter och minskar politikernas makt.

6. Skolor med dåliga resultat sållas bort när konkurrensen om eleverna ökar.

 

Mot

Friskolor 

1. Friskolesystemet öppnar upp för skolor drivna av aktiebolag vilket leder till att skattepengar går till vinstuttag.

2. Friskolor kan dra ner på lärartätheten när många högpresterande elever samlas på samma skola.

3. Friskolor bidrar till ökad betygsinflation.

4. Friskolor har lägre löner och sämre arbetsmiljö för lärarna.

Skolvalet

5. Skolors konkurrensutsättning har inneburit att resurser som skulle gått till undervisning istället går till marknadsföring.

6. Skolvalet förutsätter att alla elever gör välinformerade rationella val utifrån skolornas kunskapsmässiga kvalitet.

7. Skolvalet har lett till att rykte och status styr val av skola, snarare än kvalitet.

8. Skolvalet förstärker segregationen eftersom elever, och deras föräldrar, som gör aktiva val oftast tillhör grupper med hög socioekonomisk bakgrund.

9. Elever och föräldrar har förvandlats till kunder vilket har lett till att skolan fokuserar på att vara dem till lags.

10. Skolor tvingas lägga ner när de blir utkonkurrerade, vilket drabbar eleverna.

 

Om du känner till ett argument som framförts i den offentliga debatten men som vi missat, kan du mejla till evidensbaseradpolicy@gmail.com. Argument som enbart framförts i privata konversationer kan däremot inte få plats på våra listor.